IASS (International Association for Scandinavian Studies) är en internationell organisation för forskning i nordisk litteratur, kultur och språk. Vartannat år organiseras en konferens där medlemmarna möts. År 2016 organiserades IASS konferensen i Groningen (Nederländerna). Temana för IASS 2016 kretsar omkring att 2000-talet präglas av en dynamik som har flera sidor. Inom humaniora återspeglas omvärldens transitioner och gränsöverskridanden. Indelningen i centrum och periferi har invaderat den litteraturvetenskapliga diskursen. I många små språkområden utges procentuellt mer översatt litteratur än inhemsk litteratur. Det innebär att kulturförmedlare har en stor roll i produktionen av litteratur. I en transnational litteraturhistoria synliggörs deras insatser. Digitaliseringen har kommit att spela en allt större roll i att visualisera kulturförmedlingens processer. De stora migrationsvågorna efter andra världskriget har ändrat samhällena i Europa och Norden. Migration är inte något nytt. Det har format vår syn på världen och historien under alla tider och har haft inflytande på kultur och språk. Migrationen efter 1980 har gett nya litterära genrer och nya ord. Invandrarspråk fick sin legitimitet och bidrog till att skapa nya identiteter. Alla dessa infallsvinklar (och många fler) återspeglas i bidragen i denna volym. De visar hur Norden och Europa är i förvandling. Nya teman och nya perspektiv har tillkommit och även språket i den akademiska diskursen förändras: utav de 32 bidragen finns 11 bidrag på engelska. Detta är onekligen en följd av globaliseringen av samhället universitet och forskningsfältet humaniora.
The IASS (International Association for Scandinavian Studies) is the international organization for the research of Nordic literature, culture and linguistics. Since 1956 the IASS conference has been organized every other year. In 2016, the 31th IASS conference took place in Groningen (Netherlands). This 2016 conference revolved around the 21st century as an era characterized by dynamics with different implications. These ongoing global transitions are reflected in the humanities; the dichotomy between centre and periphery has invaded the literary discourse. In many small language areas, more translated literature is being published than literature written in the national language. This implies that cultural mediators play a major role in the production of literature. Their efforts are made visible in a transnational approach to the history of literature. Digitization has come to play an increasing role in visualizing the processes of cultural mediation. The great migration waves after World War II have changed the societies in Europe and the Nordic region. Migration is not a new phenomenon; rather, it has shaped our view of the world and history at all times and has influenced many cultures and languages. Migration after 1980 has resulted in new literary genres and new words. Immigrant languages have gained their legitimacy and helped create new identities. All these perspectives – and many more – are reflected in the contributions in this volume. They show the transformation the Nordic countries and Europe are in. New themes and new perspectives are introduced, and the language of the academic discourse is changing: of the 32 contributions, 11 are in English. This is undoubtedly a consequence of the internationalization of universities in general and the humanities in particular.
Petra Broomans, Ester Jiresch, Janke Klok & Anja Schüppert
Förord 7
PLENUMFÖRELÄSNINGAR (i alfabetisk ordning)
Jan D. Cox
Vilhelm Hammershøi at the Exposition Universelle of 1889 18
Sveinn Yngvi Egilsson
Iceland as an imaginary place in a European context – some literary representations 42
Kristina Malmio
Här och där, nära och fjärran – den finlandssvenska minoritetslitteraturens många rum i senmoderniteten 56
Anka Ryall
Svalbard in and beyond European modernity 75
Marika Tandefelt
Ett språk med rötter i fler länder än ett – om svenskan som ett pluricentriskt språk 104
SESSIONSBIDRAG (i alfabetisk ordning)
Johan Almer
Att bli själsligt alfabetiserad – Ingmar Bergmans Scener ur ett äktenskap som en väg till självkännedom (Bergmans berättelser I) 121
Krzysztof Bak
Mellan hummer och pölsa – kulinarisk transition i Torgny Lindgrens och Ella Nilssons Maten 130
Helena Bodin
Haremslivet i Konstantinopel i berättelser av Elsa Lindberg-Dovlette 142
Anna Bohlin
Nils and the social mother as a migrating goose 154
Piotr de Bończa Bukowski
Georg Brandes between nations and narrations. Indtryck fra Polen from a new perspective 165
Jan Dlask
Finland-Swedish literature in the Czech field of literary production 175
Hanna Dymel-Trzebiatowska
Digital all-age literature? Artistic transits between genres, media and reader-ships 186
Frederike Felcht
Sult and the transnational literary history of hunger 197
Christine Hamm
Myten om flyktningmoren – Medeia fra Euripides til Stridsberg 206
Poul Houe
Globalokalisering – hinsides Europa 215
Martin Humpál
Frihet og rotløshet: Michael Konupeks Rutenia 224
Christian Janss och Gitte Mose
Transit Thisted og tysk modernisme – J. P. Jacobsen og R. M. Rilke 233
Annika Johansson
Tredjespråksinlärning och metalingvistisk medvetenhet – ett didaktiskt perspektiv 243
Andrey Korovin
H. C. Andersen’s travel books – a fairy-tale vision of Europe 252
Ulrik Lehrmann
En holländsk bestsellersucces i (efter)krigstidens Danmark 261
Kim Middel
Finnur Jónsson’s Iceland: The periphery of the north at the centre of attention 275
Ingrid Nymoen
Den tause talens poetikk. Krysskulturell, postsekulær mystikk hos Jon Fosse 287
Ivars Orehovs
Litterära och andra konstnärliga exempel i internationell olympisk kontext 296
Clemens Räthel
Gränsland – ett (judiskt) äventyr mellan Tyskland och Sverige 313
Sylwia Izabela Schab
“…alle de ting hvis tab stadig giver mig amputationssmerter” – om migrationserfaringens sproglige og oversættelsemæssige aspekt 322
Ieva Steponavičiūtė
Thinking the other’s local in global terms – Åge Meyer Benedictsen (1866–1927) and his book on Lithuania 331
Erik Svendsen
Den intellektuelle og politiske Georg Brandes 345
Rozemarijn Vervoort
“Hold op med den selvmedlidenhed” – nye orienteringer i en grønlandsk samtidsroman 356
Magdalena Wasi-lewska-Chmura
“Begäret att veta” eller “Begäret att njuta”? Marie Sophie Schwartz på export till Polen 366
Troy Wellington Smith
“I am regarded as a kind of Englishman” – a transliterary history of Kierkegaard 376
Sophie Wennerscheid
Kropp, rum och främlingsskap i Willem Frederik Hermans roman Nooit meer slapen (Aldrig mera sova, 1966) 387
Robert Zola Christensen och Anders Mortensen
Small is beautiful – mod et antropologisk kanonbegrep 396
